För snart två år sedan vann min skräcknovell ”Amanda skulle aldrig lukta hallon” en tävling utlyst av Mörkersdottirs förlag. Nu deltar jag i skräcknovellantologin ”På denna grund”, ett riktigt spännande projekt arrangerat av förläggarna Anders Nyman och Björn Flintberg på Popup Publishing.
Antologiprojektet började som en tävling, och av de drygt sextio inskickade bidragen valdes ett tjugotal ut att publiceras i boken som släpps den 20 november 2015. Novellerna utspelar sig i olika tider, med en gemensam nämnare – ett gammalt hus i kanten av Hallandsåsen.
Det har alltid legat ett hus på denna plats, säger lokalbefolkningen. Uppe på Hallandsåsen blickar gravhögar från uråldrig tid ner på det nedgångna huset precis i skogsbrynet. Här har gränsen gått i över tusen år. Först mellan folken i söder och de i norr, sedan mellan socknar och län, och under en tid även riksgränsen mellan Sverige och Danmark. I alla tider har folket i bygden fruktat huset vid åsens fot. Ändå har det lockat främlingar, så väl enstöringar och familjer, men ingen har stannat länge – utom de som aldrig någonsin kommit därifrån.
Min novell heter ”Snart ska alla veta” och bygger bland annat på en självupplevd händelse, en nattlig taxiresa som hade kunnat sluta illa. Vem vet vad som hade hänt om jag inte litat på min intuition och valt att kliva av halvvägs hem.
Ska skräck bli min genre? Vem vet. Jag har för första gången anslutit mig till NaNoWriMo – skrivarutmaningen som infaller under november varje år, då man satsar på att skriva 50.000 ord på en månad. Jag känner mig sugen att ägna november åt människans mörkare sidor. Det värsta är att jag är så lättskrämd. Och ute är det mörkt. Brrrr …