Skrivarsafari® på Fridhems folkhögskola är ett annorlunda skrivaräventyr. Idén väcktes hösten 2009 när jag fick frågan om jag ville hålla en skrivarkurs på Fridhems folkhögskola i Skåne sommaren därpå. Jag var redan förälskad i Fridhem och hade deltagit i olika kurser sedan sju somrar tillbaka. Nu fick jag chansen att sätta ihop en kurs som jag själv hade velat gå, men saknade i det traditionella kursutbudet.
Vid den här tiden studerade jag på PsykosyntesAkademin och uppskattade den upplevelsebaserade pedagogiken. Det fanns mycket att inspireras av; teorierna, modellerna och synen på människan som en kreativ varelse.
Idéerna resulterade i en upplevelsebaserad kurs i kreativt skrivande: Skrivarsafari. Den har arrangerats på Fridhem varje sommar sedan 2010. Mottot är att äventyret börjar på insidan. Skrivandet kan lika gärna börja i foten när den nakensmyger fram i daggvått gräs, som i huvudet. Kalla det gärna att vara i medveten närvaro.
Under kursveckan varvar vi upplevelsebaserade övningar där vi använder våra sinnen med teoriavsnitt, egen skrivtid och textsamtal.
Om tanke, kropp och känsla får vara i balans, är vi så mycket mer än om vi enbart litar på det mentala. Du kommer i kontakt med sidor hos dig själv som du kanske inte visste att du hade och som kan inspirera till berättelser.
Sommarkursprogrammet på Fridhem presenteras i början av januari varje år. Läs mer på skolans hemsida och på Folkhögskola.nu.
: : :
I juni 2010 tilldelades jag PsykosyntesAkademins stipendium till Margo Russells minne som en uppmuntran för mitt arbete sätt att använda psykosyntesens tekniker och förhållningssätt på en ”ny” arena. Det är jag förstås väldigt stolt över.
En av mina inspiratörer är Julia Cameron som skriver så här i sin bok ”Lusten att skriva”:
Våra kroppar är någonting mer än burar för våra sinnen. Våra kroppar är själva redskapet för självuttryck. Ögon, öron, läppar, tunga, rygg, skuldror, lår, könsorgan – alla dessa är skrivredskap. När vi tröttnar efter alltför mycket skrivande, kan en långpromenad göra oss pigga igen. Genom att gå och endast sträva efter att röra mig och förflytta mig genom något, kommer jag ofta på en helt oväntad idé.